Soen har nyligen släppt sitt femte album Imperial. Med en låtsamling av trollbindande låtar som behandlar dagsläget i samhället och som får lyssnaren att både öppna sinnet samt att tänka efter extra, är det ett riktigt bra proggresiv metal-album. Men visst har de förfinat sitt uttryck ytterligare sedan förra albumet Lotus så att när det är tungt är det riktigt tungt och när det är finstämmigt är det riktigt finstämmigt. De har hittat ett sätt att bejaka varje låts anda på ett bättre sätt. Visst ligger hemligheten i ytterligare förmågor i produktionsteamet bakom Imperial! Soens sångare Joel Ekelöf tog sig tid att ta ett snack med mig om Imperial.
Hej Joel, ny Soen platta alltså – man tackar!
Ja!
Hur har processen gått med skrivandet, har det förändrats något sedan förra plattan?
Inte tillvägagångssättet, jag skulle säga att vi kör på ungefär samma sätt där det är Martin [Lopez] som kommer med låtidéer och strukturer. Sen jobbar vi mycket med sången på det och hittar någonting där och om det stämmer så fortsätter vi och jobba där alla kommer in med sina bidrag. Så har vi jobbat ganska länge nu vilket funkar jävligt bra.
Jag tycker ni har tydliggjort och fokuserat uttrycket sedan förra gången. Det är som ett utökat fokus på varje del och temat i låtarna, men även lite tyngre. Är det en medveten utveckling eller något som kommit organiskt sedan Lotus (förra skivan)?
Det är nog väldigt medvetet och det är också kanske lite för att vi bytte sätt att mixa på där vi har använt amerikansk mixare den här gången. Tidigare har vi jobbat med Europeiska och David Castillo har jobbat med oss på några skivor. Då får man en väldigt jämn, snygg och jäkligt bra progressiv mix där alla instrument låter lika bra och lika separerade. Det här är en mer Amerikansk approach vilket kanske gör att man får det där som du pratar om att man får mer fokus ”Vad är det som är viktigt här?” – och att det blir att man plockar ut det som är viktigt i de olika delarna av låtarna. Det gillar jag!
Då var det Europeiskt mixat på förra plattan då?
Ja det skulle jag säga, nu ska jag inte försöka sitta här och vara någon recensent på hur det ska låta, men jag gissar att det är lite mer Europeiskt och man bara låter alla instrument låta lika på ett klassiskt europeiskt sätt. Men jag har ingen empiri bakom det där. Haha.
Jo men någon idé har du i alla fall, det hörs ju. Jag måste ju nämna sången också. Det känns som om du släppt lös mycket mer den här gången jämfört med på Lotus. Hur gick tankarna där?
Vi kände att vi ville göra mer aggressiv musik och jag ville få fram ett uttryck som var mer okontrollerat och lite mer desperat och lite mer opolerat och kraftfullt. Tidigare har jag nog haft ett lite mera sofistikerat och elegant uttryck på något sätt. Men jag ville ändra det där lite på den här plattan och det känns bra för att det ger ju luft på något sätt. Det ger något okontrollerat som faktiskt kanske behövs i musiken.
Du släpper lös och kör lite vildare.
Det är högre toner och bredare spektrum och ibland går jag in med lite mer grit i rösten som gör det lite opolerat. Då blir det lite okontrollerat och galet.
Det är väl att du släpper lös din talang och lekfullhet där som ger lite mer färg. Det hörs verkligen att det är något som har hänt. Ni har verkligen lyckats hitta det ni siktade på. Du nämnde att du jobbat med David Castillo och Inaki Marconi igen. Och Kevin Churko på mixning och mastering. Richard Borges hade kört vocal editing. De hade fört en hel det till bordet som ett team. Vad var deras största bidrag?
Churko han bidrog med det jag var inne på i början med det Amerikanska perspektivet att man lyfter fram delar i musiken på ett tydligare sätt och får mer kraft i det. Han har ju inte gjort progg-metal utan han har ju gjort metal och det tror jag var intressant för oss. Vi kommer ju lite from progg-metal där och vi har ju varit i den genren länge och då istället för att ligga kvar i den och skapa någon sorts progg-metal-låda som man håller sig i, så kändes det bättre att vända sig till något helt annat och se vad som händer. Så han gav ju ett nytt perpektiv tycker jag. Ricardo – vocal editing – alltså han är en jävligt duktig kille. Han är duktig på små subtila saker i sången där han kan tune:a den och polera den lite, vilket man brukar göra idag.
Han går in och trixar till den lite i efterhand.
Ja det kan man säga, så du kan tänka dig hur det lät innan då. Haha.
Haha. Jag antar att han editerar sången så den passar musiken ännu bättre.
Precis. Det är såna grejer man gör ofta nuförtiden. Jag gillar det.
Har du nåt exempel där han fixade till det speciellt eller där det var svårt att knyta ihop säcken på något spår på plattan?
Det som jag tycker var spännande är ju att om vi hade gjort det med en annan mixare hade den blivit mer sårbar. Amerikanarna gillar ju inte sårbarhet på samma sätt, de tvättar bort det så det blir lite mer balls. Den är nog ganska hård i sin framtoning och det var nog det vi ville ha också. Men det blir liksom ett tema, ett hårdare uttryck.
Så ni fick det ni ville ha i och med den mixningen?
Jag tycker det. Det blev bra. Haha.
Haha. Ni har en ny basist också sedan slutet på Lotus-turnén, Oleksii ’Zlatoyar’ Kobel, hur har han påverkat och bidragit till nya plattan?
Alltså han är en otroligt skicklig basist. Förmodligen en av de bästa musikerna vi har i hela bandet. Han är ju fantastiskt duktig. Han är en fullblodsbassist med en fantastisk ton och skicklighet. Och vår musik är ju basdriven och bygger mycket på det. Om man tänker på i den mening som Martin bygger låtstrukturer så tar det en utgångspunkt i bas och trummor. I vissa band får den trevliga killen spela bas liksom, men här är det jävligt hårda krav på basisten och det kanske är därför vi har haft så många basister.
Haha. Ni gör slut på dem menar du?
Haha. Jag tror det är ett tufft jobb att axla att vara basist i Soen. Men jag hoppas verkligen att Zlatoyar pallar trycket. Jag tror han gör det – han har definitivt skillsen för det. Nu låter jag verkligen som en hemsk människa här. Haha. Vi är snälla människor. Haha.
Haha. Du är rätt trevlig iallafall. Fick ni några fördelar genom pandemin förutom extra tid?
Nej. Det finns inge fördelar direkt sådär som jag kan känna genom att vi fick mer tid. Möjligtvis ett bättre fokus. Vi hade ju planerat att göra det här i början på April förra året. Då hade vi skrivit klart skivan och skulle gå in i studion. Då hade vi samtidigt en Sydamerika-turné och festivaler hela sommaren där vi skulle åka fram och tillbaka hela tiden. Nu kunde vi bara fokusera på skivan. Det är ju en lyx som man inte har annars för man kan inte tacka nej till Wacken bara för att man ska göra en skiva. Man vill ju spela också, man vill ju åka.
När man inte har samma tidspress, hur vet man när skivan är klar och man ska sluta polera?
En väldigt svår sak att veta faktiskt. Men det är ju någonting man får lära sig med åren och känna av när man kommer till den punkten. För det finns en väldigt kritisk punkt under varje inspelning eller låt där man träffar någon sorts peak, vilket efter den bara kommer bli sämre. Och det är bara att hitta den punkten och inte fortsätta kväva anden eller magin som finns i en låt. Du kan ju lätt jobba sönder en låt.
Överproducerat.
Ja absolut. Lägga till och dra bort och fixa. Det är en balansgång, det är det ju.
Ni hade ju skrivit klart det mesta när ni gick in i studion. Men kände ni att det fanns nåt i pandemi-läget som påverkade något av musiken och texterna, eller var allt helt klart?
Det var klart. Men det är fascinerande hur väl det passar i den här tiden om man tänker på temat i sångerna. Men det tror jag handlar om att det har funnits de tendenserna i samhällsklimatet och de rörelserna som fanns redan då vi skrev. Och pandemin har egentligen bara förstärkt allt det som redan fanns innan. Så att det har bara blivit värre.
Hur sätter man Soen stämningen i studion, var det något speciellt som föll på plats i produktionen där?
Det är svårt att svara. Vet inte om det var något speciellt, men det händer ju något speciellt när man gör produktionen. Vi är färdigskrivna när vi går in i studion, vi har gjort demos till alla låtar och allt finns på plats. Men sen när vi spelar låtarna i studion så är det något annat som kommer ut. Det andra som kommer ut, vad som händer under den processen det går inte riktigt att sätta fingret på vad det är utan det är ju någonting annat då. Det är någon sorts andlighet eller magi eller någonting som händer under tiden. Ibland har man otur och det är därför ibland man får spela in lite fler låtar och plocka bort några, för att de inte blir som man hade tänkt på nåt jäkla sätt.
Spelade ni in alla låtar tillsammans eller fick ni köra på distans?
Nej det gick inte. I och med att gitarristen [Cody Ford] är i Kanada och basisten i Ukraina så fick de spela in sina saker i studios i sina hemländer och sen skicka till oss. Vi som bor i Sverige vi bor ganska nära varandra så vi kan ses ändå. Vi fick lösa det så och då var det tur att vi hade lite tid och det är ju det som krävs när man inte kan ses. Det tar ju lite längre tid, men det går.
Det blir en del extra bollande antar jag?
Jo det blir det ju. Det är lite svårare.
Förresten, illusion – älskar den. Lite Pink Floyd över den. Är det så att det finns lite Gilmour i märgen?
Ja det är klart. Absolut. Det kan vi ju inte förneka. Pink Floyd finns ju där hos oss alla och Cody har ju Gilmour i sig.
Tänkte just säga det, det märks speciellt i solona där. Nästan lite Dire Straits ibland också.
Ni har ju stråkar lite här och där. Ni har ju inte överöst med stråkar utan har använt dem väldigt smakfullt där de behövs. Hur gick tankarna med att lägga riktiga stråkar på Lotus och i fortsättningen på nya plattan? Och vem fixade arrangemangen?
Det är en lyx vi har. Vi har ju Lars Enok Åhlund i vårat band som är multiinstrumentalist och väldigt musikaliskt skolad och duktig. Jag brukar kalla honom för vår Brian Eno, han är vår akademiker. Så han skriver stråkarrangemangen och så tar vi in en stråkkvartett som spelar in det. På så sätt kan vi hålla arrangerandet inom bandet tack vare att vi har en sådan som Lars. Han är våran problemlösare. Det är stråkar men det är fortfarande metal. Det får inte ta över soundet utan det måste ha en underordnad roll till musiken och låtarna. Det började med att vi egentligen inte vill ha backing tracks vilket jag tycker punkterar en live show fullständigt när man märker att bandet liksom går på räls där de följer ett utstakat mönster. När vi spelar den musik vi gör och vi inte kör backing tracks så måste någon göra någonting och då har han den rollen – han löser det. Om det är på keyboard eller om det är på en extra gitarr eller om det är extra sång eller vad som helst – han löser det liksom.
Han har problemlösarrollen alltså.
Ja ibland ser man honom på på tre olika instrument samtidigt. Haha, stackarn.
Ni har ju texter som innehåller historier och koncept som får lyssnaren att tänka efter själv. Ni har även låttitlar som pekar lyssnaren i rätt riktning. Hur skulle du beskriva låtfilosofin ni har där?
Det är som du säger att man pekar någon i rätt riktning att man på något sätt sätter en scen för en lyssnare, t ex ”Monarch”, ”Antagonist”, och sen får lyssnaren jobba själv med det där. Sen har vi aldrig haft några tankar om koncept när vi skrivit, men däremot blir det kanske så att vi tar utgångspunkt i de vi är och det som händer oss i verkligheten. Det blir oftast ganska ärligt och allvarstyngt. Det är inte på skoj och inte påhittat. En del kanske tycker det är pretentiöst, jag vet inte, men jag tycker det snarare bara är ärligt och att vi står för de vi är.
Pretentiöst tycker jag väl inte att det är. Det är väl mer ett tidsenligt dokument om hur samhället är idag där folk låser in sig i bubblor och inte ser åt andra håll och hamnar i polariserade lägen. Man vill få bort dem från det lite och få dem att se helheten mer och ena världen mer. Det gäller inte bara politik men andra ämnen också där folk är helt splittrade och helt delade. Någonstans känns det som era texter strävar efter att öppna ögonen på och ena folk igen.
Ja men precis. Våga säga någonting. Våga säga som det är. Våga att inte vara ironisk eller sarkastisk eller lite cool sådär. Man får gilla det eller inte. Men köper man det så tror jag man kan få en upplevelse om man lyssnar på det. Man kanske blir sårbar och hudlös med den här typen av koncept och lätt att angripa, men jag tror vi kan stå upp för det liksom.
Om du jämför dagens version av Soen med när ni startade – hur skulle du beskriva er utveckling och hur känner du för er utveckling?
Det började nog med att vi var mer inåtvända i början och kanske lite mer självupptagna, medans idag är vi mer utåtvända och pratar mer om oss som en grupp människor. Och det handlar säkert om att vi är äldre.
Du tänker på det där ordet som man helst inte vill använda… hm… mogen?
Precis, att man på något sätt har fått huvudet ur arselet, haha. Det tror jag är en stor del och det tror jag märks i musiken också faktiskt. Jag tror att vi har blivit mindre angelägna om att visa att vi är duktiga och skickliga musiker. Idag använder vi tekniken mer som ett verktyg för att lyfta fram musiken precis när det behövs. Det är väl också ett mognare uttryck i min mening.
En fråga som jag gillar att ställa är att om du skulle sammanfatta Soens starkaste influenser i en eller ett par plattor som inte är er egen, vilken eller vilka skulle det vara?
Pink Floyd har en stor betydelse. Vilken platta? The Wall skulle jag gissa. Och Alice In Chains faktiskt, de har en stor betydelse för vårat sound. Och sen är det bara en enda stor smältdeg av massa influenser.
Det är gött, för jag gillar ert sound. Det är trollbindande och hårt när det ska vara hårt. Det finns en viss magi däri som gör att det hörs att ni har hittat någonting som gör att man fastnar som lyssnare. Fortsätt! Gillas!
Tack.
Jag förstår att ni nyss har släppt en ny platta här då. Inför nästa album – finns det något som ni vill utforska mer? Ska det vara mer progressivt eller mer tyngd t ex?
Vi har utforskat metal mer på den här skivan och jag tror att vi är på väg mer i den riktningen. Det känns fräscht och spännande att jobba mer med metal. Sen kommer dynamiken i musiken alltid finnas där det är en del av vårat sound som den alltid har varit. Det är så vi arbetar. En hård del kan inte bli riktigt lika bra om den inte har den spänningen i samband med det mjukare. Det är viktigt att det sambandet finns där. En del artister idag pratar ju om de vill komma bort från eller inte lyssnar på metal. Inom progressiv metal är det som man ibland försöker komma åt andra håll. Och det tycker jag är fel. Jag tycker definitivt att man ska bevara den kärnan i musiken.
Jag tycker ni är på rätt väg att bejaka den lite mer. Det passar er så pass bra. Ni går ut hårt på första spåret på plattan och sedan drar ni ner det lite, sedan vidare tillbaka till det hårda. Det passar er utmärkt med den dynamiken. Så absolut, ös på!
Ja men det är bra. Tack. Jag har en känsla av att det kommer vara så.
Vad finns det för planer nu framöver, det finns ju inte några livespelningar att prata om direkt?
Det är svårt det där. Vi fick ju flytta fram vårens turnéer, det var ju inte så oväntat egentligen. Det är några festivaler som vi ska göra i sommar. Men det är väldigt svårt att säga om det kommer bli av. Vi gör vad vi kan. Just nu så skissar vi på om vi ska göra någon form av livestream unplugged grej kanske. Vi får se vad vi kan hitta på.
Låter spännande. Ni får skriva en till platta annars då. Haha.
Haha. Precis när man har släppt en skiva så börjar idéerna komma för nästa skiva. Det kommer ju oundvikligen, skrivandet. Vi känner ju någonstans att skivorna blir bättre och bättre och vi blir mer taggade hela tiden. Så vi är inne i en väldigt bra fas. Vi kör väl bara på. Det är förjävligt att det är pandemi. Annars hade vi varit ute och kört för fullt nu. Vi är verkligen laddade.
När jag hörde Lotus och tidigare album så tänkte jag lite System Of A Down, lite Tool och lite i de tongångarna. Folk har jämfört er lite med Tool speciellt på era första plattor. Vad tycker du om den jämförelsen?
Jag har aldrig tyckt illa om den jämförelsen. Vi gillar ju Tool. Absolut fanns de som influens. Om de säger idag baserat på våra senaste plattor att vi är ett Tool-band så kan jag inte ta det riktigt på allvar för jag känner inte att den referensen finns i musiken faktiskt. Jag kan känna att den absolut fanns där i början. Men idag, jag vet inte, näh…
Hur skulle du sammanfatta nya plattan – Imperial – som helhet i korta drag?
Det är en stor utåtriktad majestätisk sak som tar jävligt mycket plats. Och det tycker jag den ska få göra också. Haha.
Det var gött att snacka med dig Joel. Tack för intervjun.
Tack själv. Ha det bra. Hej!
SKRIBENT: Tony Asplund
INTERVJU: Joel Ekelöf (SOEN)
AKTUELL MED: Nya albumet Imortal
SKIVBOLAG: Silver Lining Music
RELEASEDATUM: 2021-01-29