”Justice” är den sjätte plattan i Justin Biebers diskografi, en logisk del av hans historia. Låtarna handlar fortfarande mest om villkorslös kärlek till frun, hur Gud styr exakt allt inom hans universum till att bli helt perfekt och om den totala lyckan symbiosen skapar. Hans röst låter bättre än på länge, frågan är bara hur länge fansen orkar lyssna på samma kongruent substans fördunklad i glada melodier som spelas maniskt på de flesta radiostationer.
Två sekunder utan kärlek är för mycket i ”2 Much”, att sova bortprioriteras ännu en gång för att maximera lycka. Rädslan över att missa några sekunder av en intensiv blick för att livet är kort, en direkt ohälsosam tanke som skaver i medvetandet alltför ofta. Detta kan utvecklas till något ännu läskigare om det pågår tillräckligt länge, första steget till depression som att sedan förvandlas till en klinisk diagnos, Med andra ord, Justin Bieber lämnar många obesvarade frågor under nästan 3 minuter om jag ska tolka texten bokstavligt. Dessa tankar kan lätt driva andra människor till vansinne, Gud bevakar givetvis honom och ser till att han inte hamnar i sådana tillstånd alls.
Att förtjäna någon involverar många olika aspekter, bland annat tar ”Deserve You” upp rädslan över att aldrig behöva återgå till att vara personen man var innan för att relationen ska hålla och att man inte vågar visa alla känslor för partnern. I någon galax utanför Vintergatan utan spiralstruktur ska allt ändå vara perfekt, Gud ser till att allt onekligen fungerar. En kyss blir en kontant förnyelse, alla dåliga vanor försvinner mystiskt eftersom uppmärksamheten dras till det som är framför perceptionen och perifierin ignoreras totalt.
”Unstable” är den mest genuina låten på hela albumet, hans subjektiva reflektioner om extrem ångest och konsekvenserna som uppstår direkt av att inte kunna andas. När medvetandet är ostabilt och känslorna katalyserar den högst instabila känslan om kärleken fortfarande är besvarad. Att försöka skydda andra från se de dåliga sekvenserna, genom att isolera sig och hantera allt ensam ett tag tills kontrollen framträder igen. Känslorna bidrar med att vi börjar överanalysera exakt allt och börjar tvivla kring självklara handlingar som inte borde skapa det kognitiva kaoset från första början. Den ömsesidiga besattheten är ett faktum, ett av Justin Biebers säkraste kort som alltid fungerar. Den mentala ohälsan nämns, utan konkretare bearbetningen eftersom kärlek är hans uppenbara remedium. 80-tals låten ”Die For You” som gästas av Dominic Fike är plattans bästa spår, den naglar sig fast i medvetandet direkt och melodin är genial. Helt ärligt, jag skulle föredra ett helt album i stil med denna underbara dänga än några av de andra låtarna fyllda av storslagna pop-refränger. Justins röst är väldigt övertygande och syntarna passar rösten fenomenalt bra. Nattlivspusslet är komplett, kärleken kan uppstå ur intet och våldgästa varje aspekt av livet. Den brutala handlingen om att vilja gå igenom eld för en annan person och kunna dö enbart för att få spendera lite tid tillsammans är fruktansvärt vackert budskap.
Många kvinnor har en tendens till att falla för killar som lovar att förändras, kan be om förlåtelse för sina beteenden och ta ansvar för sina misslyckanden. Justin Bieber erkänner många av sina svaga punkter i ”Hold On” och ber öppet om förlåtelse. Han aldrig kommer vara som förr och han vet väl hur det känns att totalt förlora sin väg i livet. Himlen är närmare än vad vi tror och att det inte är värt att ge upp oavsett hur tufft det känns. Hoppet är det sista som lämnar oss, det finns alltid massor av saker att se fram emot även om vi temporärt tappat kontrollen och vill ge upp.
Albumet avslutas med ”Lonley”, om konstant förändring och känslan av att ha allt utan att bli riktig sedd av allmänheten ur rätt perspektiv. Ensamheten lyser med sin närvaro, att ständigt behöva bevisa desperat för världen om varför musiken förtjänar samma respekt bland allt annat som släpps utan utopiska förväntningar. Albumet är mer en ren kärleksförklaring till frugan eller till Gud, med lite för många religiösa referenser att helheten ska kännas relevant. Det finns några få bra låtar med konkret substans och han kommer att fylla arenor världen över oavsett vad jag faktiskt tycker. När Justin Bieber sjunger om livet verkar allt väldigt enkelt, antingen söker han Gud för råd eller så vänder han sig till frun för att förstöra den temporära emotionella belastningen. Vad hände med att behöva kognitivt omvärdera situationer för att ens orka med vardagen, att spontant ta första bästa flyget till ens bästa vän och verkligen se till att han verkligen mår bra. Eller att utforska partners subjektiva preferenser, anpassa sig för stunden och göra något med henne som hon verkligen uppskattar något genom anta hennes perspektiv för några minuter åtminstone.
Recensent: Joanna Hemmingsson (j.hemmingsson@townhogs.com)