”Leavin La Vida Larsson” är realismen bortom de tråkiga normerna i samhället

Frej Larsson tänjer på alla tänkbara gränser, bryr sig om alla som förtjänar det och skapar musik som de flesta bara drömmer om att få göra. Brutalt äkta och sanningen gör ont för vissa ibland.

Skogen, ett ställe där gemenskapen värderas som högst. ODZ lägger till ytterligare en dimension med sina sylvassa rader. Polisförhör berör en av hans tidigare låttexter, att Högsta Domstolen verkligen måste avgöra fallet förblir ett mysterium för mig. Carpe Benim involverar den temporära dissonansen mellan att ha lite för roligt och konsekvenserna som uppstår genom handlingen i termer av att undvika missförstånd i den nuvarande världen. Uber beskriver osäkerheten om när man anländer till slutdestinationen när hela gänget ska hämta olika saker på vägen, alla har nog någon gång upplevt det. Att dela på en taxi med sina bästa polare kan bli en lång resa, känns nästan som en evighet.

Försent beskriver ett scenario om att betrakta personer utifrån helt fel grunder, att bara bedöma och utgå från handlingar genom ett högst begränsat perspektiv eftersom det är lättast. Ett inlärt fel beteende från grunden, som varken kommer att förändras eller modifieras hur mycket personerna än försöker eftersom oerhört viktiga aspekter saknas för att göra bedömningen rättvis för båda parterna. Droppen involverar olika händelser, att byta tillvaro är den enda nyckeln som låser upp genuin framgång speciellt när folk slutar låtsas vara lyckliga . En funktionell symbios mellan det välorganiserade kaoset och det man vill uppnå under sin livstid, oavsett vad man måste offra på vägen för att nå dit. Det händer bara för de få personer som verkligen sålt sin själ för att kunna uppnå någonting ännu större och allt känns bara bra i det tillståndet. Ett liv som minoriteten av befolkningen medvetet väljer, samhällets normer försvårar ofta processen. Den helt motsatta typen till medioker livsstil bortom gränserna för vad som anses officiellt korrekt i landet.

Drogfri Helg handlar om alla substanser som finns lagrade på ett säkert ställe bredvid, ifall man får ett spontant infall för att ta mer. Den känslan ska aldrig ignoreras, även om man lever farligt ibland. Plötsligt måste lagret rensas för att blåljusen blinkar väldigt intensivt på bilen bakom, allt för undvika sjukt tråkiga konsekvenser och låta normen erövra sekvensen. Tråkiga människor måste lämna de mer rationella varelserna ifred och återgå till sitt fullständigt händelsefattiga liv inom normerna. De måste förbli tråkiga eftersom alla deras handlingar kan inte tolkas på ett annat sätt, de försöker bara leta efter ett roligare liv och misslyckas fatalt varje gång – speciellt när de inte hittar det de söker. ”Olämpliga handlingar” är relativa till varje varelse och tolkas olika beroende på vilket perspektiv som antas, ett otvivelaktigt faktum.

Upplevelser är den nya definitionen av att vara rik, det är något som aldrig kommer att slitas från kognitionen eller minnet. Så länge vännerna finns bredvid och nya världar introduceras för outforskade alternativ. Då finns det ingen möjlighet för att tristessen våldgästar med sin brutala närvaro. Årets bästa album med gigantisk marginal, Frej Larsson berör på ett sätt ingen annan någonsin uppnår. Detta album är verkligen vad Sverige behöver 2020, subjektiva genuina berättelser om att våga leva och frekvent söka nya världar att förstöra. Smutsrap med sjukt tunga beats och melodier är här för att stanna för alltid. Leavin La Vida Larsson är en symbios mellan kaos, ren glädje med en sällan skådad medvetenhet och intelligens. Det är förmodligen något samhället ignorerar, inte lätt att se det större perspektivet när visionen är högst begränsad till en enda försumbar företeelse. Frej Larsson har skapat fler världar, om den nuvarande världen inte passar oss längre så förflyttar vi oss till nästa med honom bakom rodret.

Betyg:

Recensent och fotograf: Joanna Hemmingsson (j.hemmingsson@townhogs.com)